Varför tillåter journalisterna sig att vara så fega, år efter år?

Jag är säkert inte ensam om att tycka att journalisterna borde våga mera, återge verkligheten med hull och hår, och belysa saker o ting från alla möjliga sidor. Vi som tycker så här skulle utan tvekan uppskatta journalisterna mycket högre ifall de skötte sitt jobb som det är menat från början (uppgift #1: informera läsarna), i stället för att vi alltjämt tvingas vända oss till alla möjliga alternativa medier och privata bloggare, som det är nu.

tidning-frågetecken

Det är ovärdigt, som det är nu. Om journalisterna skötte sig ordentligt så skulle säkert många papperstidningar ha en lysande framtid! De skulle inte behöva sparka folk; man kanske till och med skulle kunna avskaffa presstödet.

*   *   *

Råkade se ett intressant inlägg (ja, de finns, trots allt!) i Dagens Nyheter, med rubriken Yrvaket inför dämpat klimathot av Anders Bolling. Det var ett försiktigt erkännande, alltid bättre det än total brist på självinsikt vilket de flesta journalister verkar lida av:

Förklaringarna till att mediefokuset är mindre på rapporter som balanserar än på rapporter som skruvar upp är två, och de är mycket tråkigare än att det finns en dold agenda.

· Den ena är mänsklig: Eftersom den gängse vinkeln varit den hårdskruvade under så lång tid tar det en stund att byta ut verktygen i redaktörslådan. Dessutom kan det finnas en viss kvardröjande oro för att befinna sig i ”fel” läger.

· Den andra är mediedramaturgisk, och den är viktigast: Rubriker om konflikt och fara skriver sig själva. Rubriker om att saker inte är så farliga som man trott är notoriskt svårskrivna. Medierna presenterar inte världen som den är utan bara dess mest dramatiska skärvor. Att banka in detta faktum hos skolungdomen vore den mest behjärtansvärda demokratiåtgärd man kan tänka sig.
(betoningen Gruvmors)

Bollings kåseri handlar denna gång främst om klimatrapporteringen, men kan utvidgas att gälla även annat. Som sagt, inte tillnärmelsevis djärvt nog, men dock mycket mycket bättre än ingenting. Hoppas att många journalister läser Bolling och känner ett sting i samvetet. Visst har väl även journalister ett samvete?

Annonser

2 svar

  1. Och ändå är Bolling själv en feg opportunist. Hans insikter i hur svagt underbyggd klimatalarmismen verkligen är, har han fått från klimatskeptiskt håll; och ändå är han alltid noga med att beskriva klimatskeptiker på fördomsfulla och föraktfulla sätt. Att det finns gott om tendentiös och undermålig forskning, som utnyttjas av massmedia, blir i hans groteska verklighetsbeskrivning till ”konspirationsteorier” och ”dolda agendor”, vilket är direkt fånigt. Genom att spotta på sina vänner flirtar han med den rödgröna journalistkår han tillhör, och som i 20 års tid har smutskastat just dessa klimatalarmismens kritiker.

    • Jo jag såg det och håller med dig, men man får ändå lov att plocka de pyttesmå korn som dagens gammelmedia behagar publicera. Bolling är förstås lite som den gamle prästen som predikade: ”Gör inte som jag gör, gör som jag säger!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: